Den underbare britten Lee, som tyvärr inte längre skriver för
Perfume Posse, beskrev Fleurs de Sel som "Miss C. Sage goes to visit holistic uncle Sam Salt at the seaside for some shoulder salve." Det är en träffande beskrivning, eftersom Fleurs de Sel är olik det mesta andra i parfymväg. Han tyckte att den påminde for mycket om ett spa och jag var beredd att hålla med, särskilt med tanke på att jag har dåliga erfarenheter av salvia som parfymnot. Å andra sidan älskar jag timjan och rosmarin och Fleurs de Sel är inte sådar tätt, dovt, bittert örtig som dofter i genren aromaterapi/hälsokostaffär brukar vara. Den tar det "hälsosamma och naturliga" temat men gör det elegant lätt och transparent på nischparfymvis. Doften är aromatiskt örtig på ett stramt, inte strävt, torrt, inte unket, sätt. Och saltet är bara salt, utan läbbiga alger eller syntetisk havsbris, och därmed härligt uppfriskande. Det märks att Fleurs de Sel är inspirerad av saltgruvor snarare än av havssalt.
När jag först testade Fleurs de Sel tyckte jag att den var mer intressant än tilltalande och att Sel de Vetiver nog var den enda saltstänkta doft jag behövde. Men i sommar har jag känt ett sug efter salta dofter och de två är så olika att jag skulle vilja ha flaskor av båda: Sel de Vetiver våt och grön, Fleurs de Sel torr och brun. Det är definitivt en brun doft, örtig men inte grön. Jag föreställer mig den som kryddväxter sönderbrända av solen på sprucken sandjord täckt med ett lager salt. Den påminner mig också om de örtagårdar omgivna av tjärade plank som är så vanliga i York - inte nytjärade plank utan gamla grånade som avger en subtilt saltig doft i solgass (eller så är det bara associationen mellan tjära, båtar och hav). Namnets blommor (iris, narciss, ros) urskiljer jag inte annat än som en smakfullt återhållen sötma, däremot känner jag en skymt av basnoterna trä och vetiver.
Fleurs de Sel tillhör kollektionen Nouvelle Edition som endast säljs i Miller Harris egna butiker och på hemsidan, men det är en sanning med modifikation. Harrods har nämligen fått tillåtelse att ta in en parfym ur denna kollektion utöver de vanliga, och sist jag var där var denna enda Fleurs de Sel.
Som ett tips till de som inte är beredda att punga upp för Fleurs de Sel: YSL Rive Gauche pour homme är en okej ersättning. Den inleds aggressivt metalliskt, men den metalliska kylan mjuknar efterhand till en saltighet som i kombination med örter paminner om Fleurs de Sel. Örterna i Rive Gauche känns dock inte lika "äkta" och distinkta utan mer som en klassisk örtig/träig herrdoft - lite ettrig, lite unken - och överlag är doften mindre "naturlig" och mer "parfymig". Den har också något av den där svala, vattniga tonen som är så typisk i herrparfymer, vilket får saltet i den att kännas mer som havsbris. Personligen föredrar jag den varmare, torrare och mer karakteristiska Fleurs de Sel tillräckligt mycket för att köpa den dyrare doften om jag köper någon. Ska det vara så ska det vara. Men Rive Gauche är tillräckligt lik för att heta "Fleurs de Sel pour homme" i stället. (Damversionen av Rive Gauche är en helt annan femma, en otäck röra av värsta sortens skarp "gammal parfym", rotselleri, fänkal och trolldeg...)
Bortskänkes: En stor samling prover ur Dawn Spencer Hurwitz dyrare Parfums de Beaux Arts-kollektion: Arome d'Egypt, Cimabue, Eau de Vie, Giardini Segreti, Jitterbug, Piment et Chocolat, Sienna och Umber. De här proverna är rätt dyra så passa på - först till kvarn med att kommentera som vanligt!