Sommardofter

Okej, dags för dofter för heta och gassiga sommardagar, liksom för ljusa sommarnätter och härligt åskväder. Normalt sett brukar ju lätta blommiga, fruktiga, citrusiga, gröna och vattniga dofter rekommenderas, medan tunga, kryddiga orientaler och gourmetdofter anses passa bättre på vintern, men jag är inte så säker på att jag håller med. Blommiga och fruktiga dofter skulle jag personligen undvika på heta dagar av rädsla för att de skulle bli alltför söta och kvalmiga. Däremot passar de säkert utmärkt på sommarkvällar och mulna eller regniga dagar. Gröna dofter är jag också något skeptisk till - det skulle i så fall vara mycket lätta och fräscha cologner i stil med L'Artisan Parfumeurs L'eau de l'Artisan eller Comme des Garcons Vettiveru, annars är jag rädd att de gröna noterna skulle kunna surna i hettan och bli alltför skarpa. Tanken på en grön chypre i klassisk stil en het sommardag känns inte frestande. Vattniga och artificiellt "fräscha" dofter vet ni ju redan vad jag tycker om, och tanken på dessa skärande skarpa noter på varma, svettiga människor i värmebölja känns osedvanligt otäck. Undantaget här är The Different Companys Sel de Vetiver. Kryddiga och träiga orientaler tycker jag däremot kan komplettera hettan, i stället för att fåfängt sträva emot den. Det gäller bara att de är tillräckligt torra, och inte alltför tunga. Med en pudrig, osöt ambra (utan vanilj!) som Tauer Perfumes L'air du desert marocain kan man leka beduin i Norden. Doften av solvarm tallskog borde också med fördel kunna matchas med en liknande parfym, kanske Comme des Garcons Jaisalmer med inslag av kolmila. Här är en handfull förslag på andra garanterat kokosnötsbefriade sommardofter:

COMME DES GARCONS 3: 3 är otroligt grön, så grön att jag skulle gissa på vetiver, som den dock inte innehåller. Noter som basilika, mandarin, svartvinbär, magnolia och angelica får den att låta mer oskyldigt somrig än den är. Den är snarare nästan maskulint grön, tidvis på gränsen till myggmedelsskärpan i 2, troligen på grund av träbasen med ceder, björk och sandelträ. Jag uppfattar den som en uppfriskande tvilling till Sherbet Rhubarb - den senares krispigt gröna bas minus själva rabarbern.
http://www.perfumebay.com/women-s-c-comme-des-garcons-3-by-comme-des-garcons.html

CREATIVE UNIVERSE Te: Jag vet inget mer uppfriskande än en bra teparfym. Är det något Black Phoenix Alchemy Lab är bra på så är det trots den mörka gothimagen just friska, fräscha, gröna tedofter som Kumiho, Shanghai och Severin. Colognen Te är ett fint exempel i en annan prisklass. Den låter mycket grön på beskrivningen, med grönt te, grapefrukt, bergamott och selleri! Jag känner dock inte den distinkta bergamottdoften och tycker snarare att känslan är någonstans emellan grönt och svart te. Doften är uppfriskande grön, men samtidigt trevligt torr och en aning kryddig av kryddnejlika.
http://www.luckyscent.com/shop/detail.asp?itemid=10402&section=1

ETRO Anice: Om man söker svalka men likt mig ogillar vattniga dofter, undviker mint och mynta och skyr unken gurka och melon kanske Anice kan vara något? Det är en lättviktig och lättflyktig skapelse som låter mer avancerad på ingredienslistan än vad den är: en enkel anisdoft med mer känsla av kyld sambuca eller ouzo än av sötlakrits. För min del hade de gärna fått dra ned ännu lite mer på godissötman, men den är tillräckligt stram för att fungera uppfriskande. Det enda jag känner under anisen är en ren, pudrig, vit mysk som inte kan stöta sig med någon och möjligen ett uns vanilj. Allt som allt en doft vit som nyfallen snö.
http://www.theperfumeshoppe.com/scripts/prodView.asp?idproduct=139

L'ARTISAN PARFUMEUR Dzing! På sommaren kommer cirkusen till stan med sin doft av sågspån och hästspillning. Oemotståndligt! Dzing! är en doft som lyckas vara lädrig utan att bli brutal och animalisk utan att bli skanky. Lädret är snarare torrt på ett sätt som får många att associera till kartong, och den omisskännliga doften av djurspillning känns mer mysig än stötande. Dzing! har lånat lite av Tea for twos uppfriskande känsla, troligen är det ingefärsnoten som gör det. På L'Artisan Parfumeur-manér är den förvånansvärt lätt för att vara en "animalisk gourmetdoft" som ska föra tankarna både till djuren i manegen och sötsakerna som säljs i stånden utanför. Gourmetinslaget består av en mjuk, dämpad sötma av saffran, tonka och balsam snarare än av några direkta referenser till slisk, och borde därför kunna fungera även vid relativt höga temperaturer.
http://www.laboutiquedelartisanparfumeur.com

LES NÉRÉIDES Oriental Lumpur: När jag satt och svettades i mitt rum förra sommaren friskade jag upp mig med rabarberdofter och Oriental Lumpur. Saffran, curry och muskot ger intryck av namnets kryddmarknad, och jag urskiljer dessutom den paradoxalt svalkande hettan av chilipeppar. Med basnoter som sandelträ, vanilj och patchouli kan det låta som en fyllig oriental som skulle bli outhärdligt kvalmig i hetta, men det är inte så jag uppfattar doften. För mig är den snarare en torr och pikant kryddoft på en tvålskarp bas, en oväntat lyckad kombination som påminner lite om Comme des Garcons liknande heta/svala, kryddiga/rena Palisander.
http://www.luckyscent.com/shop/detail.asp?itemid=11804&section=1

TAUER PERFUMES Lonestar Memories: Vad kan vara somrigare än en cowboyparfym? Det är ju rätt varmt på prärien... Lonestar Memories ger dessutom underbara associationer till roddbåtar och sjöbodar på grund av sitt starka inslag av tjära. Lite mer komplex än Comme des Garcons Tar är den, mer robust och mindre urban med inslag av bland annat cistus, cederträ, myrra, tonka, vetiver och sandelträ. Den doftar som den torra, dammiga luften inne i en gammal smedja eller verkstad av trä med stampat jordgolv, full av sprucket läder, rostigt järn och söndervittrade rep. Doften av barndomens utflykter till hembygsgårdar och upptäcksfärder bland redskapsskjul. Möjligen är den i sötaste laget - överdoser kan bli kväljande sommartid. Men finns det å andra sidan en bättre årstid att bära en doft som denna?
http://www.tauerperfumes.com

Dofter som tar dig ut på landet

Snart är det semestertider och kanske dags att åka ut på landet. Om man redan bor där är det utomhustider med trädgårdsarbete, skogspromenader och fika i syrénbersån. Här är några parfymer som kan matcha den lantliga tillvaron, eller framkalla känslan av den även i en central etta utan balkong.

Barrskog: Caron Yatagan

Gräsmatta: L'Artisan Parfumeur L'eau de l'artisan

Grönsaksland: L'Artisan Parfumeur Fleur de carotte

Hage: Robert Piguet Bandit

Kolmila: Comme des Garcons Jaisalmer

Lövskog: Serge Lutens Chêne

Stall: Guerlain Guet-Apens

Strand: The Different Company Sel de Vetiver

Växthus: CB I Hate Perfume Memory of Kindness

Äng: Geir Ness Geir

Örtagård: Christian Dior Eau Sauvage

Eau d'Italie Bois d'Ombrie

Jag har tidigare skrivit kort om Eau d'Italies Paestum Rose, en tung rosendoft jag uppskattar oväntat mycket även om den definitivt bär mig snarare än att jag bär den. Jag är alltid litet rädd att trakassera omgivningen med det narkostiska rosenmoln som uppstår efter att bara dutta på den från ett prov.

Nu har jag kommit över ett prov av den nya Bois d'Ombrie, och jag kan inte annat än sälla mig till hyllningskören. Den har en mörk, karamelliserad sötma som Lubins Idole eller Parfumerie Generales Aoimassai och en rökig lädernot. Dessutom en het kryddighet som av chili, inte olik den i Les Néréides Oriental Lumpur. Vad den kommer ifrån förstår jag inte riktigt, men kanske är det sprithettan från whisky och konjak i kombination med den kryddiga beskan i vetiver som framstår som chilikryddor i den här kompositionen.

Jag tycker mig också känna en gourmetton av kaffe eller kakao, men tro inte för den skull att det främst är en gourmetdoft. Främst är det en het, stark (som i kryddstark, inte som i ett kvävande parfymmoln) och torr doft som lätt skulle kunna klassas som maskulin. Sötman är som sötman i fin, lagrad sprit eller mörka, vuxna efterrätter. Namnet ska föra tankarna till en höstlig skog, men även om man med litet god vilja kan urskilja en chypreliknande ton av trä och torra löv så är det här snarare hösten spenderad på en herrklubb med öppen spis, skinnmöbler och inpyrd piptobak.

Jag har också gjort slag i saken och köpt Paul Smiths Story. Jag var ändå i Stockholm för ett gig med dragkinggruppen jag är med i, Odd Fellas, och kunde inte låta bli att gå in på Åhléns för att se om de hade den, och det hade de. Jag är visserligen luspank, men jag hade de 350:- på kontot de tog för 30ml, så jag slog till. Trots min passion för parfymer är det faktiskt den första parfym jag har köpt själv, i alla fall den första över hundralappen eller så. Min budget tillåter inte direkt något parfymshoppande och jag prioriterar alltid att köpa prover av många olika dofter, men ett prov kan ju inte ge mig det bästa med Story - flaskan.

Om den luktade så illa att jag aldrig skulle använda den skulle jag inte köpt den enbart för flaskan, kanske önskat mig den i julklapp. Men eftersom jag var inställd på otäckt herrhygiensaktig grapefrukt (särskilt efter de senaste dagarnas katastrofala erfarenheter av Comme des Garcons diskmedelsstinkande cologner Anbar och Citrico) charmerades jag av den naturliga fräschören av bergamott i toppnoten. Efter det blir den främst en mild och diskret vetiverdoft som är uppfriskande och nästan blir starkare med tiden. Inte så pjåkig faktiskt, definitivt inte äcklig och faktiskt inte tråkig heller.

Kartongen är också fin, fast jag trodde att den skulle öppnas som en bok på riktigt. I stället har den som en dekorativ lös framsida med svart botten under, och öppnas som vanligt upptill. Flaskan kommer väl kanske inte riktigt till sin rätt i 30ml, när så stor del av "boken" utgörs av korken, men den är ändå fin.

Comme des Garcons Palisander & Sequoia

Eftersom jag ändå inte lär testa något mer ur Comme des Garcons Series 2: Red kan jag passa på att tipsa om de två trädofterna Palisander och Sequoia. Rose och Carnation är för blommiga för att intressera mig och Harissa sniffade jag på som hastigast på Cow Parfymeri i Stockholm men fann märkligt blaskig och sval och och nästan äcklig i stället för den varma, chiliheta doft jag väntat mig.

Palisander är en varm, nästan spritig, och kryddig trädoft. Jag urskiljer inga specifika noter, men träet är palisander och cederträ och kryddorna röd chili och saffran. Dessutom ingår myrra. Den påminner mig om Les Néréides Oriental Lumpur, inte bara för kryddornas skull utan för att de båda delar en liksom ren, nästan tvålig, underton under det röda, heta, kryddiga. Det låter kanske äckligt, jag som inte är något fan av rena dofter skulle i alla fall tycka det, men det är det inte. Däremot gör det den lite svårburen, strikt i stället för mysig. Jag känner inte riktigt att jag kan bära upp Palisander. Det skulle krävas en sådär riktigt avslappnat välklädd och elegant affärsman för det. En liten varning dock: av någon för mig obegriplig anledning finner min flickvän doften direkt motbjudande.

Sequoia: Sequoia är mildare, svalare, sötare och mer distinkt trädoftande. Till skillnad från Palisander har den en spritnot (rom), men jag tycker egentligen att den luktar mindre spritigt. Den där berusande skärpan skulle kunna vara bara den starka doften av alldeles nyfällda träd, drypande av kåda och sav. Den påminner mig faktiskt starkt om ett sågverk eller virkesupplag, utomhus i den svala, fuktiga luften. Tränoterna är exotiska, men för min del hade det lika gärna kunnat vara tall, gran och björk. Dessutom känner jag tydligt en sötma som av honung, men inga söta noter finns listade.

http://www.cowparfymeri.se/system/search/search.asp?brandid=21&branchid=2&catid=2&container=14

Comme des Garcons: White

Dagens inlägg handlar om Comme des Garcons White, som jag först luktade på på Cow Parfymeri i Stockholm under Pride och nu äntligen har beställt ett prov av.

White är fantastisk. Den är allt det jag inte brukar gilla: mintsval, en blandning av varma och kalla noter, blommig... Ändå älskar jag den. Jag kan inte nåla fast den, inte placera in den i en doftfamilj. Den är blommig av liljekonvalj och ros, fruktig av granatäpple, söt av vanilj, träig och kryddig, utan att någon av dofterna dominerar. Den har helt klart en Comme des Garcons-signatur i form av den där syntetiska, svala tonen och en nästan rökelseaktig cederträbas.

Framför allt är den sval, sval och ren som nyfallen, vit snö, utan att för en sekund luta över i de skarpa och artificiella noter jag vanligtvis förknippar med "svala" dofter. Sval, men mjuk. Snö, inte frost eller is eller kallvatten. Doften Snövit skulle bära.

Guerrilla 1 och 2, som jag också fick prover av idag, har en liknande sval ton, men är mer aggressivt artificiella och inte alls lika bra. Jag kanske skriver något lite mer detaljerat om dem senare, nu måste jag springa.

Uppdatering: Jag har inget att tillägga om Guerrilla-dofterna, förutom att 2 luktar lite som (artificiella) snötäckta hallon, men om du är nyfiken på dem är jag villig att byta bort mina prover mot någonting på min önskelista (se Basenoteslänken till höger).

http://www.luckyscent.com/shop/detail.asp?itemid=21603&section=1

Comme des Garcons Series 3 Incense

Jag tror att det här är Comme des Garcons mest populära serie. Jag undvek den länge eftersom jag inte trodde mig vara intresserad av rökelsedofter (jag associerade dem för mycket till hippieaffär och för lite till kyrka), men sedan provade jag Etros Messe de Minuit och tänkte om. Att jag skriver om just den här serien beror mest på att jag har testat den i sin helhet. (Någon gång kanske jag skriver om Series 6 Synthetic som jag också har provat igenom.) Ur de andra, ofullständigt testade, serierna har jag enstaka favoriter: Series 2 Red: Palisander, Series 5 Sherbet: Rhubarb och Series 7 Sweet: Nomad Tea och Wood Coffee. Series 3 Incense håller en mer jämnhög kvalitet, även om dofterna är ganska svaga (jag måste mer eller mindre ha näsan mot huden för att känna dem) och inte håller särskilt länge. Detta kanske förbättras om man har en hel flaska så att man kan spreja dem, dock.

Avignon: Den liksom dammiga, sträva doften av inpyrd rökelse i en dunkel stenkyrka omgiven av skog. Den påminner om Etros Messe de Minuit, men Messe de Minuit är mörkare och unknare och råkallare, mer som en krypta, medan Avignon fräschas upp av sitt starka träinslag. Det är helt klart levande trä, inte gamla kyrkbänkar, möjligen brinnande ved. Tränoten är samma varma, mysiga palisander (enligt google detsamma som jakaranda eller rosenträ) som i Series 2 Red: Palisander, och kompletteras med cistus, elemi, patchouli och ambrette.

Jaisalmer: Jaisalmer har en väldigt distinkt rökig ton, nästan som rökt te eller någon annan rökt mat. Den kan också föra tankarna till tjära. Namnet kommer från ett indiskt ökenfort, men för mig är det mer en nordisk doft - kanske skogskarlar som brygger te över lägerelden, eller röken från en kolmila. Mina associationer till skog kan komma av träinslaget (gaiacträ och ebenholts), som dock inte alls är lika starkt som i Avignon. Kryddnoterna - kardemumma, kanel och pimento - känner jag inte alls, men även om jag gillar dem sörjer jag dem inte. Den rena rökdoften är bra som den är, och kan liksom Avignon associeras till kyrkrökelse som är unken och inpyrd på ett mysigt sätt.

Kyoto: Kyoto är den mest populära i serien, men den som fungerar sämst på mig. Den påminner om Comme des Garcons 2, samma skarpa myggmedelslukt i lightversion, och det är kanske inte så underligt med tanke på att de delar noter som rökelse, patchouli, cederträ och vetiver. Min tolerans för skarpa, bittra dofter som vetiver har höjts allteftersom min parfymsmak har utvecklats, men Kyoto är fortfarande för mycket för mig. Synd, för den innehåller också favoritingredienser som kaffe och ambra.

Quarzazate: Quarzazate är en alldeles underbar torr och het orientalisk krydd- och trädoft. Kanske lite som det torra chili- och curryliknande kryddackordet i Les Néréides Oriental Lumpur (fast i Quarzazate är det peppar och muskot) utfyllt med en rökelsebas. Quarzazate är helt klart fylligare och mysigare med en aning sötma från mysk och vanilj. Dessutom wenge- och kashmirträ, clary sage och laudanum. Resultatet är en trevlig aromatisk pepprighet som kittlas en aning i näsan, men utan att kännas stickig eller tunn.

Zagorsk: Zagorsk har en skarp och metallisk och kylig edge som för tankarna till rostlukt. Kanske är det irisen och violen som gör den så kyligt skarp i tonen. Skärpan är nästan vad jag i andra dofter skulle kalla tvålighet, men bara nästan. Den balanseras av en varm underton av rökelse och olika träslag: tall, björk, cederträ och hinoki. Jag kommer att behålla den för tillfällen som påkallar en metaforisk rustning. För dig som likt mig finner den påträngande skärpan i Comme des Garcons 2 outhärdlig kan Zagorsk vara ett alternativ, men det kan också helt enkelt vara en fråga om att jag applicerar Zagorsk från ett prov medan jag sprejar 2 och oundvikligen får mer än jag tål av den.

http://www.luckyscent.com/shop/category.asp?section=1&categoryid=219