CB I Hate Perfume

Greenbriar 1968: Den här doften ska påminna om Christopher Brosius farfar/morfar och lukta bland annat sågspån, hö, arbetshandskar, piptobak och smuts. Tyvärr luktar den mest bara chockerande starkt av syntetisk, smörig sötma à la buttered rum med ett kväljande inslag av motorolja. Nej tack.

I Am A Dandelion: Jag såg fram emot en maskrosparfym, men borde ha lärt mig en läxa när inte Demeters version funkade. Även denna är mest lite vagt schampoaktig.

Narcissus: Tvillingdoften till min älskade To See A Flower, och jo, den påminner lite om den fast förstås med ett mycket starkare inslag av blommor, narcisser närmare bestämt. Den här kan jag leva med.

Wild Hunt: Först var jag överlycklig över att äntligen ha hittat en parfym som påstår sig dofta skog och faktiskt gör det. Nyapplicerad luktar Wild Hunt våta löv, mossa, granar, jord och svamp. Ett försvarligt inslag av jord och svamp, som jag i elaka stunder tänker är det enda Brosius duger till att kopiera naturtroget, även i dofter som inte alls ska lukta jord och svamp. (Okej han är rätt bra på rök också.) Tyvärr utvecklar doften en alltför stark unken sötma på huden för att vara riktigt skogslik, blir mer Wunderbaum. Ingenjörn rynkade på näsan och utbrast "usch, gammalt mögel!" Men skam den som ger sig, jag behåller mitt prov...

Wild Pansy: Jag erkänner att jag testade denna mest för att den har ett så camp namn. Den ska inte lukta penséer (har penséer ens en doft?) utan violer, vilda violer i skogen. Den luktar nyklippt gräs, gräs och åter gräs. Och efter ett tag kanske lite sötpudrig kanderad viol. Man kan troligen uppnå en liknande effekt av att spreja på sig en försvarlig dos av Demeters gräsdoft och sedan lite av deras violdoft.

Bortskänkes: Vill du testa lyckan med din näsa och hudkemi? I potten ligger mina mer eller mindre begagnade prov av I Am A Dandelion, Greenbriar 1968, Wild Pansy, Cedarwood Tea, Patchouli Empire och Violet Empire. De tre sistnämnda blir alla för sötsyrligt hippieunkna på min hud, vilket tycks hända med alla hans patchouli/trä/rökelsedofter.

Dofter som tar dig ut på landet

Snart är det semestertider och kanske dags att åka ut på landet. Om man redan bor där är det utomhustider med trädgårdsarbete, skogspromenader och fika i syrénbersån. Här är några parfymer som kan matcha den lantliga tillvaron, eller framkalla känslan av den även i en central etta utan balkong.

Barrskog: Caron Yatagan

Gräsmatta: L'Artisan Parfumeur L'eau de l'artisan

Grönsaksland: L'Artisan Parfumeur Fleur de carotte

Hage: Robert Piguet Bandit

Kolmila: Comme des Garcons Jaisalmer

Lövskog: Serge Lutens Chêne

Stall: Guerlain Guet-Apens

Strand: The Different Company Sel de Vetiver

Växthus: CB I Hate Perfume Memory of Kindness

Äng: Geir Ness Geir

Örtagård: Christian Dior Eau Sauvage

CB I Hate Perfume: CBMusk Reinvention

Så testar jag äntligen den legendariska CBMusk Reinvention, omtalad av alla som älskar skanky, dirty myskdofter. Jag har hört att den ska lukta outhärdligt smutsigt, eller att den ska vara sötaktig med inslag av jästa björnbär. På min hud? Icke.

Poängen med CBMusk är väl lite att Christopher Brosius inte tål de flesta syntetiska mysknoter, och att han därför har försökt återskapa äkta mysk på ett helt eget sätt. Det borde alltså inte förvåna mig att den inte har något gemensamt med myskfavoriter som Muscs Koublaï Khän eller L'Air du Rien. Recensionerna fick mig dock att tro att den skulle ha den lite mysigt sunkiga odören av varma, otvättade människokroppar gemensamt med dessa.

Icke. På min hud är CBMusk en skarpt, torrt träig samt svalt plastig lukt. Ja, verkligen plastig. Den tar liksom stopp i näsan på ett vis som framkallar bilden av en blank, grå, halvgenomskinlig plastyta. Jag tror att det är en viss beska i kombination med en fadd ton och en kyla som får den att kännas extremt icke-organisk. Allt annat än en mysk borde, alltså.

Visst, jag kan se en koppling till myskens idé. Det går att urskilja en ton som påminner lite om otvättat hår ur CBMusk, och den är egentligen mer ljum än sval, men det är en ljumhet som känns mer som rumstemperatur än kroppsvärme. En annan sak som får den att kännas icke-organisk är att den fullständigt saknar den sötma som ändå de flesta levande varelser utstrålar, på gott eller ont. Den känns unken och mustig på ett abstrakt sätt, dränerad på värme och sötma och liv.

Det påstås i beskrivningen att den ska sjunka in i huden och blandas med kroppslukten, och det låter ju logiskt för en myskdoft. Mina myskiga favoriter känns nästan som comfort scents på mig för att de sitter så bra och inte skär med några gälla, syntetiska missljud, som även dofter jag gillar kan ha tendenser till. CBMusk däremot sitter bara på huden som ett främmande, lite bittert element. Jag kan inte ens föreställa mig att den skulle kunna smälta in i en naturlig huddoft. Kanske på någon vars hudkemi och kroppsodör är radikalt annorlunda än mina. Vill du testa? Mitt prov finns tillgängligt för byteshandel.

http://www.cbihateperfume.com

CB I Hate Perfume: To See A Flower och Winter 1972

Om det är någon doft jag borde ha haft med bland vårdofterna så är det To See A Flower, så den får väl bli officiell påskdoft i stället. Starkast luktar den i mitt tycke av nyklippt gräs, en mer somrig doft, men den är i övrigt skirt och svalt vårlig med en aning mossa och fuktig jord och en bukett nyutslagna, närmast doftlösa vårblomster: hyacint, påsklilja och krokus. Efter en stund på huden förlorar doften sin krispiga fräschör och blir sötare, torrare och pudrigare, lite som en lätt, blommig chypre. Den är verkligen inte min stil, men jag finner den ändå oemotståndlig, förmodligen för att den är så grön och naturtrogen, till skillnad från de mer standardsomriga blombuketter vårdofter annars brukar vara.

Winter 1972 var däremot en besvikelse, om det nu kan kallas en besvikelse att få sina låga förväntningar uppfyllda. Jag tror inte på dofter som påstår sig lukta snö och vinter. Poängen med kyla är ju liksom att de flesta saker tappar det mesta av sin lukt när de fryser, och att fånga den doftlösheten i en parfym kan inte vara lätt. Försök att återge krispigheten i minusgradig luft brukar i stället resultera i hemsk mint och eucalyptus, kanske med lite barrskog islängd. Det har Christopher Brosius lyckligtvis avhållit sig ifrån. Hans Winter 1972 är snarare mjuk och ljum, inte alls olik Demeters Snow som han också har skapat, och doftar mest av allt som jord som tjälen nyss har gått ur. Det här är inte en frusen, sovande natur, det är möjligen tidig vår med barmark när dofterna börjar vakna. Stickade yllevantar finns också med i beskrivningen, och det kan jag väl med lite fantasi känna, men inte frosttäckta som det påstås, utan våta vantar som hänger på tork över elementet. Inte för att det luktar surt ylle, men doften har en liknande känsla som uppvärmda men ännu fuktiga, ulliga vantar. Mysig är den för all del, men det är vintern spenderad inomhus.

http://www.cbihateperfume.com/

Glad påsk allihopa, eller fira Jesu död som det väl snarare är frågan om idag!

Vinterdofter

Vad är en passande vinterdoft? Något kyligt, eller tvärtom något varmt att svepa in sig i som en halsduk? De flesta verkar luta åt det sistnämnda, och många vinterdofter är i själva verket juldofter med noter som gran, apelsin, kryddnejlika och kanel. Men julhelgen är över, och dagarna blir ljusare. Vad bär man för parfymer i januari och februari?

BLACK PHOENIX ALCHEMY LAB: Jacob's Ladder: Jacob's Ladder är en jul-limited edition som går att köpa januari ut. Ambra, galbanum, benzoin, ambrette och tonka ger den en varm, fyllig, exotisk, träig och en aning citrusig doft som passar bra inte bara till jul utan hela vinterhalvåret.
http://www.blackphoenixalchemylab.com/

BURBERRY: Brit Red: Jag erkänner, min första förälskelse i Brit Red har lagt sig. När jag bar den i julas tyckte jag till och med att den var litet för konventionellt parfymsliskig. Men om man gillar söta gourmet- och fruktdofter är den en av de bättre med sin krispiga, saftiga toppnot av rabarber som utvecklas till en varm och mysig doft av vanilj och pepparkaka.
http://www.parfym.se/default.asp?sida=item_show.asp?code_no=BUD004

CB I HATE PERFUME: Black March: Black March kunde inte leva upp till mina uppskruvade förväntningar. Den doftar mest av allt som en subtil version av jordnoten som är så vanlig i alternativa och gotiska parfymer. Men beskrivningen och dikten som den bygger på är fortfarande svidande vackra.
http://www.cbihateperfume.com/

DEMETER FRAGRANCE LIBRARY: Snow: Snow luktar inte direkt snö, den är inte tillräckligt kylig och ren för det. Den doftar snarare jord som tjälen precis håller på att gå ur och frostigt fjolårsgräs. Dessutom har den en parfymig touch som faktiskt gör den mer behaglig och lättburen i stället för bara syntetisk och otäck. Om man vill matcha årstiden snarare än att motverka den är den helt rätt.
http://www.demeterfragrance.com/

KARL LAGERFELD: Liquid Karl: Jag fyndade den här parfymen på rea på H&M för ett par tior, och tyckte väl ungefär att den var värd reapriset: en mysig, varm, sötkryddig doft. Det var innan jag blev intresserad av parfym, och nu när min smak har utvecklats och jag kan urskilja nyanserna som bröd och timjan uppskattar jag den mer. Jag tycker väl fortfarande inte att den är något mästerverk, framför allt är det dess sötkvalmiga unkenhet jag har svårt för. Just därför rekommenderar jag den som en vinterdoft: det är bara när vädret är allt annat än kvalmigt jag riktigt kan uppskatta den. Dessutom ger den en viss julstämning med associationer som mjuk pepparkaka, nejlikeapelsiner och varm äppelcider med kanel. Framför allt är den mjuk, mjuk och len och varm, och de som är mindre känsliga för unkenhet än jag kan säkert älska den.

L'ARTISAN PARFUMEUR: Safran troublant: Den kanske inte luktar exakt som lussekatter (jag har över huvud taget svårt att koppla samman parfymnoten saffran med kryddan) men det är en söt och varm och god doft. Kanske litet i sliskigaste laget om man har svårt för gourmetdofter, men åtminstone i toppnoten har den en nästan citrusaktig fräschör.
http://www.luckyscent.com/shop/detail.asp?itemid=15222&section=1

Höstdofter

Hösten är min absoluta favoritårstid, och "höstliga" parfymer hör nog till mina favoritparfymer om man med det menar varma, mysiga, träiga, rökiga, lädriga, spritiga gourmetdofter. Inte för att jag egentligen väljer parfym efter säsong, och inte för att höstens doft av frostig kyla, förmultnande löv, brasrök och fallfrukt egentligen behöver förbättras, men här är i alla fall några tips på lämpliga höstdofter:

AYALA MORIEL: Song of songs: Song of songs är en saffransdoft som med sin lite sötunkna ton får mig att tänka på svamprisotto snarare än höga visan. Jag vet inte om jag någonsin har ätit en svamprisotto smaksatt med saffran dock, kanske är det snarare paella den påminner om? Hur som helst en lämplig höstdoft med sin mysiga gourmetton.
http://www.ayalamoriel.com/

BLACK PHOENIX ALCHEMY LAB: Devil's Night: Devil's Night är en Halloween-limited edition. Jag har en flaska från förra året, men den har kommit tillbaka i år igen. Den ska dofta som en höstnatt, eldar, sprit, socker och mysk. Själv kan jag bara urskilja en kryddig ton som påminner om torra löv, annars är det mest en varm och mysig höstdoft. Med tanke på att leveranstiderna är 1-2 månader är det dock svårt att få tag på den till i höst.
http://www.blackphoenixalchemylab.com

CB I HATE PERFUME: Burning Leaves: Den varma, mysiga, lätt sötade rökdoften av brinnande torra löv. För att den skulle vara den ultimata höstparfymen skulle jag vilja se den något surare och mindre söt, mer som röken från brinnande fuktiga och förmultnande löv. Med torra löv blir det mer som en konventionell vedbrasa, men fortfarande en väldigt trevlig doft.
http://www.cbihateperfume.com/

DEMETER FRAGRANCE LIBRARY: Eartworm: Doften av fuktig jord och multna löv. En trogen återgivning av höstens natur, snarare än en mysig "comfort scent" att värma sig med inomhus.
http://www.demeterfragrance.com/

MONTALE: Patchouli Leaves: Var inte rädd för Patchouli leaves bara för att du inte gillar den billiga, starka hippieversionen av patchouli. Det här är en sofistikerad, torr och liksom luftig doft, varm utan att vara söt eller tung. Jag kommer att tänka på matt, mörkbrunt trä och bruna, krisptorra höstlöv. Själv tycker jag inte alls att den är söt, men min flickvän utbrast "äppelkaka med vaniljsås!" Det säger hon i och för sig om det mesta jag har på mig, men i sak har hon rätt: Patchouli leaves är sötad med vanilj. Den innehåller också ambra, mysk och laudanum, men jag kan inte urskilja några noter. Jag vet bara att jag gillar den skarpt.
http://www.ausliebezumduft.de/kosmetik_produkte.php?cPath=23_110&products_id=416

PARFUMS D'EMPIRE: Ambre Russe: En stark, torr, pudrig och lätt sötad ambradoft som börjar med ett spritigt inslag av vodka och champagne och sedan ackompanjeras av svart te, läder, rökelse och kryddor. Berusande och oemotståndlig.
http://www.ausliebezumduft.de/kosmetik_produkte.php?cPath=23_86&products_id=1710

Det finns förstås många fler utmärkta höstdofter, bland annat några jag undvek att ta med därför att jag redan har skrivit om dem. Comme des Garcons rökelseserie, det mesta jag har testat av Serge Lutens och Nez à Nez mysdekadenta Atelier d'Artiste passar alla bra på hösten. Vilka är dina favorithöstdofter? Kommentera gärna i min blogg, det krävs varken bloggerkonto eller parfymexpertis för att göra det!