Chanel Coromandel

Jag har inte lyckats uppbåda någon nämnvärd entusiasm för Chanel Les Exclusifs, som jag tycker har låtit rätt bleka även i positiva recensioner, även om Bel Respiro verkar trevligt grön. Tack vare en generös parfymista har jag dock fått tillfälle att prova Coromandel, och det är jag tacksam för eftersom den inte stod särskilt högt på min egen prioriteringslista.

Coromandel är en rätt lustig doft. Den har en torr, stram bas av ambra och patchouli, och trots att doften är ganska stark känns den transparent snarare än "tung" eller "rik" som man kunde vänta sig av en oriental. Det får mig att förstå varför vissa tycker att Chanels dofter är blaskigt tunna, medan andra hyllar dem för deras sofistikerade återhållsamhet. Det som gör doften lustig snarare än elegant är att de har valt att söta den med en rejäl skvätt fruktsoda. Toppnoten är söt, fruktig, sprudlande och "våt" som läsk i kontrast till den snustorra basen. Efter en stund gifter sig de två aspekterna till en sötpudrig patchoulidoft uppiffad av en intressant unken och ingrodd känsla, som vindsförråden i ett elegant bostadshus där folk förvarar sina gamla minkpälsar och persiska mattor. Med tiden blir doften allt mer söt och krämig, till slut nästan lite väl gosig - en smörigt, spritigt fyllig vaniljdoft med en nypa kryddig patchouli.

http://fragrantfripperies.com/store/page53.html