Montale Black Aoud

Black Aoud, var har du varit i hela mitt liv? Jag inbillade mig att jag kunde klara mig bra utan dig, att jag var lycklig med mitt prov av Oud cuir d'Arabie. Och Oud cuir d'Arabie är förvisso en värdig ersättare om någon, ni har klara likheter, men du är den blonda systern och hon den mörka.

Jag blir inte klok på vilka noter som egentligen ingår i Black Aoud, på varje ställe står det olika. Det enda alla är överens om är aoud och ros, och det var rosen som skrämde bort mig. Vad som slår emot mig är ros och läder, en minst lika tydlig lädernot som i Oud cuir d'Arabie. Å andra sidan inbillar jag mig att hitta en liknande mjuk sötma från ros i Oud cuir d'Arabie fast ingen finns listad. Skillnaden mellan dofterna är att Black Aoud inte har den där skarpa örtigheten som finns i Oud cuir d'Arabie.

Jag har Black Aoud dels i ett pinfärskt prov från Fragrant Fripperies, dels i en begagnad decant jag bytt till mig. Den senare är Oud cuir d'Arabie med bortslipade kanter: en rund, len, liksom "smörigt" mjuk läderdoft narkotiskt sötad med full utslagna, på gränsen till överblommade, röda rosor. Provet doftar "yngre" och fräschare, med den friska, kryddiga, nästintill citrusiga tonen av nyutslagna rosor och en tydligare medicinsk, nästan tvåligt kylig, skärpa av oud. Utvecklingen på huden är dock mycket likartad, och oemotståndligt förförisk, till och med för en sådan som jag som inte trodde mig om att gilla rosendoft. Jag är ju verkligen inte någon expert på rosendofter, men förutom Oud cuir d'arabie påminner den mig om L'eau d'Italies Paestum Rose: en narkotiskt tung rosendoft med en skarp, mörk rökelsebas. Rosendoften i Paestum Rose är dock "grönare", mer som skära enkla rosor än röda fyllda, och liknar provet mer än decanten.

Black Aoud är som ett blont bombnedslag du skulle vilja avfärda som vulgär och over-the-top men ändå inte kan motstå. Förutom att Black Aoud inte är ett dugg vulgär. Den är stark och sinnlig, ett moln av berusande rosendoft med en kinky underton av läder, men samtidigt sofistikerad och elegant. Även om den saknar Oud cuir d'arabies starka inslag av aromatisk örtighet är den ändå distinkt vintage i tonen. Det är parfymen för en 40-talsfilmstjärna i aftonklänning, pälsstola och diamanter. Jag vill vara den stjärnan, och nu måste jag bekanta mig med alla hennes ros- och oud-doftande döttrar från Montale.

http://www.ausliebezumduft.de/kosmetik_produkte.php?cPath=23_110&products_id=2142

Montale: Oud cuir d'arabie

"Det luktar som någon parfym farmor hade, men det är inte äckligt." sade min flickvän när hon fick lukta på Montales Oud cuir d'arabie. Sedan förklarade hon att det var ett inslag av pepparmynta som fräschade upp doften och räddade den ur tantparfymträsket. Själv känner jag (gudskelov) ingen pepparmynta, men jag håller med henne om resten.

Oud cuir d'arabie får mig att tänka på vintageparfymer; den har den där örtiga, unkna, syrliga, fadda tonen som många gamla chypres och läderdofter har. Robert Piquets Bandit ligger nära till hands, liksom en Mitsouko-kopia jag har. Den avgörande skillnaden är att jag verkligen gillar Oud cuir d'arabie, och tror att jag kommer att gilla den mer och mer för varje gång jag använder den. Vintageinslaget är tyglat och känns mest när man lägger näsan mot huden. Doften som omger en i luften är snarare en fyllig och mjuk, nästan smörig, läderdoft.

Oud cuir d'arabie har en mjuk sötma som jag skulle kunna svära på kom från ros, men den har inga blommor eller andra söta noter listade. I stället består ingredienserna av oud, tobak, läder och bränt trä. Något trä kan jag inte urskilja, men den har en aning rökt ton. Den fylliga, liksom krämiga sötman kan komma från tobaken och lädret. Hur oud luktar vet jag inte, men kanske är det den som bidrar till vintageassociationerna. Sammanfattningsvis är det en mjuk och len men samtidigt mörk och intressant och ganska tung läderdoft som jag finner berusande och beroendeframkallande.

http://www.suravionline.com/montale.htm

Höstdofter

Hösten är min absoluta favoritårstid, och "höstliga" parfymer hör nog till mina favoritparfymer om man med det menar varma, mysiga, träiga, rökiga, lädriga, spritiga gourmetdofter. Inte för att jag egentligen väljer parfym efter säsong, och inte för att höstens doft av frostig kyla, förmultnande löv, brasrök och fallfrukt egentligen behöver förbättras, men här är i alla fall några tips på lämpliga höstdofter:

AYALA MORIEL: Song of songs: Song of songs är en saffransdoft som med sin lite sötunkna ton får mig att tänka på svamprisotto snarare än höga visan. Jag vet inte om jag någonsin har ätit en svamprisotto smaksatt med saffran dock, kanske är det snarare paella den påminner om? Hur som helst en lämplig höstdoft med sin mysiga gourmetton.
http://www.ayalamoriel.com/

BLACK PHOENIX ALCHEMY LAB: Devil's Night: Devil's Night är en Halloween-limited edition. Jag har en flaska från förra året, men den har kommit tillbaka i år igen. Den ska dofta som en höstnatt, eldar, sprit, socker och mysk. Själv kan jag bara urskilja en kryddig ton som påminner om torra löv, annars är det mest en varm och mysig höstdoft. Med tanke på att leveranstiderna är 1-2 månader är det dock svårt att få tag på den till i höst.
http://www.blackphoenixalchemylab.com

CB I HATE PERFUME: Burning Leaves: Den varma, mysiga, lätt sötade rökdoften av brinnande torra löv. För att den skulle vara den ultimata höstparfymen skulle jag vilja se den något surare och mindre söt, mer som röken från brinnande fuktiga och förmultnande löv. Med torra löv blir det mer som en konventionell vedbrasa, men fortfarande en väldigt trevlig doft.
http://www.cbihateperfume.com/

DEMETER FRAGRANCE LIBRARY: Eartworm: Doften av fuktig jord och multna löv. En trogen återgivning av höstens natur, snarare än en mysig "comfort scent" att värma sig med inomhus.
http://www.demeterfragrance.com/

MONTALE: Patchouli Leaves: Var inte rädd för Patchouli leaves bara för att du inte gillar den billiga, starka hippieversionen av patchouli. Det här är en sofistikerad, torr och liksom luftig doft, varm utan att vara söt eller tung. Jag kommer att tänka på matt, mörkbrunt trä och bruna, krisptorra höstlöv. Själv tycker jag inte alls att den är söt, men min flickvän utbrast "äppelkaka med vaniljsås!" Det säger hon i och för sig om det mesta jag har på mig, men i sak har hon rätt: Patchouli leaves är sötad med vanilj. Den innehåller också ambra, mysk och laudanum, men jag kan inte urskilja några noter. Jag vet bara att jag gillar den skarpt.
http://www.ausliebezumduft.de/kosmetik_produkte.php?cPath=23_110&products_id=416

PARFUMS D'EMPIRE: Ambre Russe: En stark, torr, pudrig och lätt sötad ambradoft som börjar med ett spritigt inslag av vodka och champagne och sedan ackompanjeras av svart te, läder, rökelse och kryddor. Berusande och oemotståndlig.
http://www.ausliebezumduft.de/kosmetik_produkte.php?cPath=23_86&products_id=1710

Det finns förstås många fler utmärkta höstdofter, bland annat några jag undvek att ta med därför att jag redan har skrivit om dem. Comme des Garcons rökelseserie, det mesta jag har testat av Serge Lutens och Nez à Nez mysdekadenta Atelier d'Artiste passar alla bra på hösten. Vilka är dina favorithöstdofter? Kommentera gärna i min blogg, det krävs varken bloggerkonto eller parfymexpertis för att göra det!